Gott Nytt År! Jag ser tillbaka och konstaterar att 2013 blev ett mycket trevligt år, massor av minnesvärda stunder att plocka fram ur sinnet när det är lite tristare. Tur att jag har bloggen att se tillbaka på för att friska upp hjärnan. Vem vet vad som väntar 2014? Om ett år vet vi det också :-)
Först ska jag rapportera från vårt mysiga jullov med ett antal foton från utvalda aktiviteter. Vi hade tydligen totalt fyra (4!?) kameror med oss till ön, så det finns en del att sortera. Ett par kartbilder hjälper kanske orienteringen. Ön ligger ca 90km från Auckland, med bilfärjan tog det ca 4,5 timme, betydligt fortare med passagerarbåt, och man kan också flyga dit vilket tar 30 min. GBI är verkligen härligt okommersiellt, vacker natur, avslappnat och väldigt få människor.
Julafton:
Bilen är fullpackad med julens mat, dryck, samt våra och Colins pryttlar och pinaler, vi fick köpa ett cykelställ för att kunna få med cyklarna.
Seabridge, en helt sprillans ny båt skeppade över oss till GBI, bara hennes andra dag på rutten och det var knappt ett enda färgskrap.
Alla packar inte som vi... hunden bevakar både popcornpåsen och skumpaflaskan.
Tur för dem att det inte regnar!
Jättefint väder på överfarten
Tur för dem att det inte regnar!
Ankomst till Shoal Bay wharf i Tryphena.
Vårt toppläger i Mulberry Grove, Tryphena, på öns sydvästkust.
Colins hus är det översta i backen. Bra morgonträning att vandra upp dit.
Skapliga vyer däruppifrån förstås. Det var svårt att slita sig därifrån.
Mats njuter av eftermiddagsöl och snacks på balkongen
Utsikt från Colins örnnäste
En kväll bjöd vi Frank och Stephne på middag, vänner som också var på ön samtidigt.
På turistkörning (tikitouring). Vackra Medlands Beach på östkusten.
Himla mycket folk och trångt på stränderna, va? Vattentemp är runt 20C.
Port Fitzroy i nordväst, en väl skyddad hamn i en djup vik, populär med båtfolket. Här fanns också mer service för dem, t.ex. vatten, diesel, butik och ett fik.
Vi tog ju med oss en massa mat som skulle ätas upp. På juldagen griljerade vi bl.a. en 5kg julskinka. Den räckte till många fler måltider...
En av veckans viktigaste aktiviteter var att ta oss an högsta toppen, Mt Hobson (Hirakimata), 621möh.
På vägen upp hade vi vidsträckta utsikter över i princip hela ön. Pinnacles i förgrunden.
En nyplanterad liten kauri sträcker upp sig över buskagen... Förr var hela ön täckt av regnskog med jättelika kauriträd. De europeiska skövlarna lämnade endast ett fåtal på otillgängliga ställen. Nu får vi vänta i bortåt 500 år för något liknande igen, fast då kommer vi inte att ha samma utsikter heller.
På toppen
Massor av trappor i alla riktningar. På den led vi tog till toppen räknade jag till totalt 985 trappsteg! Starka ben är bra.
Stigen genom busklandskapet.
Mera trappor förstås :-)
En dag skogscyklade vi. Hittade en fantastiskt välpreparerad stig.
Välpreparerad betyder dock inte att det alltid är platt och lättcyklat, tvärtom!
Colin är en extremt hängiven fiskare, laddad med alla möjliga sorters spön, drag och beten samt en praktisk båt (inget tramsigt soldäck där inte). Vi fick följa med ut ett par gånger. Jag fick napp direkt, flera gånger! Mest snapper, otroligt god till middag!
Här har jag dock fått en för liten torsk som ska tillbaka i havet och växa till sig.
Men det fanns gott om stora fina snapper, mums!
Mats var också glad att få napp.
Colin demonstrerar hur man bäst filéar en snapper
En dag gick vi till öns "varma" källor, i en liten å. Vi hittade små heta fläckar som definitivt brände rumpan om man satte sig på dem, men så vidare varmt i ån var det inte. Kanske hittade vi inte helt rätt plats? Pojkarna hade betydligt roligare med att bygga dammen för att få en pool att sitta i.
Solnedgång från örnnästet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar