Oj, oj, vilken vecka! Om inte Lisa Nordén får årets bragdguld ska jag nog säga upp mitt svenska medborgarskap. Vilken press hon hade på sig före loppet, matförgiftning kvällen innan, ändå visade hon sin proffsighet och sanslösa vinnarattityd i ett härligt spännande lopp, och pust, det höll ända fram. Vi har hälsat och småpratat svenskglatt på triathlonområdet i princip varje dag sen hon kom till Auckland, men igår kväll fick Mats och jag en lite längre pratstund med henne på hotellet. Lite trött, men glad som en lärka efter att ha sovit i 12 timmar haltade hon fram, på upploppet sade tydligen vadmuskeln stopp - nu är det nog, sluta springa - men då var fjärdeplatsen redan klar vilket räckte till totalseger och fina prispengar. Nåväl, det har skrivits spaltmeter om Lisas lopp redan, jag har inget att tillägga. Istället kan jag avslöja att Lisa ville bli prinsessa, flygvärdinna, pilot eller ingenjör när hon var liten. Well, hon har väl fortfarande framtiden för sig - Carl Philip är väl ogift? Lite gammal för henne kanske? ;-)
Heja LIIIIISA!!!
Stolt ögonblick när 'Du Gamla Du Fria' ljuder över Auckland...!
Lisa med en triathlongroupie:
Jag fick jättefina jackor av Lisa! "Vi har väl ungefär samma storlek?" Lita på det ;-):
Själv har jag varit en av knappt tusen som volontärat i evenemanget. Jag jobbade i sex dagar med registrering, kartläggning av tävlande, vifta flaggor på tävlingsbanorna, eller helt enkelt burit möbler, tröjlådor och grillat korv till volontärlunchen. En halvdag skulle jag t.ex. sitta på en hög domarstol med en megafon och ropa ut allmän information om vad som händer på tävlingsområdet. Det hade säkert gått fint om inte de hade placerat just den här stolstegen bredvid stora TV-skärmen och speakerns högtalare... hur tänkte de då?
Korvgrillare Lewis:
På min höga stol i solskenet - bästa utkikspunkten!
Idag, måndag, är det Labour Day (helgdag), och idag hölls evenemangets sista och största tävlingsdag, amatörer från 16 till 75+år, från hela världen, som har kvalificerat sig att tävla för sitt land i sin åldersgrupp, "Age Group". Det var ca 3000 triathleter - WAO, vår coach Gayle inkluderad. Hon tappade orken i löpingen och var tyvärr inte övernöjd med sin egen insats, men hon har ju lite andra krav på sig själv än vi tomtar...
Jag checkade istället in till min uppgift kl 04.45 i morse, sen fick jag en lång blåsig dag att bevaka ett fartgupp samt övergångsställe ute på cykelbanan. Samt att heja på alla som kämpade i motvind förstås, vilket är väldigt uppskattat, speciellt av tävlande som verkligen kämpar hellre än bra. Det ser faktiskt väldigt kul ut med 70+åriga damer som sliter ont på coola avancerade triathloncyklar, iklädda slimmade lycradräkter och suger i sig sportdryck och powergel. Respekt! Eller...? Kul har de i alla fall.
Igår, söndag, var det istället vår tur att kasta oss ut i tävlingshetsen; Mats, jag, Gayle's man James och skotske Craig från löpgruppen ställde upp i en minitriathlonstafett som Team Akvavit. Väckning 04.00, beckmörkt och efter lördagens strålande sommarsol lovade väderprognosen istället skräpväder; gråmulet, blåsigt och skurar som övergick till ihållande regn (såg någon herrelitens tävling i ösregn senare samma dag?). Auckland i ett nötskal. Inget att be för, laginsatser är kul. 300m simning i 14C hav gick i ett huj. Vi var väl alla så stissiga att ingen tyckte vattnet var speciellt kallt. Inte ens Craig som är smal som ett grässtrå och simmade i "shortie" våtdräkt (kort ärm o ben). Det var hans livs första triathlon, och han var såååå nervös, men höll med om att det var lattjo efter att han korsat mållinjen. Vi cyklade 5km, ett varv på exakt samma backiga bana som eliten som fick cykla åtta varv, sen 3km löpning på en platt bana i stan. Vår tid? Tja... hellre än bra, som sagt :-) tillsammans tog det oss tre timmar - och alla var snabbast på någonting!
Idag kom också glädjande besked och bra betyg till Auckland från internationella triathlonförbundet, Auckland har fått förtroendet att arrangera världscuptävlingar de kommande fyra åren också, nästa blir redan i april 2013.
Nu sovdags! Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar